Jag borde veta bättre.

Men nu har det nästan blivit standard, att "the government" idkar inbördeskrig och hotar med nedläggning alltsomoftast, varannan vecka så blossar det upp igen och sedan skjuts på.. man börjar att se mönstret. MEN, nu imorgon är det tydligen dagen före dopparedagen för de som vill att "the government" skall läggas ner. Vad innebär det då för gemene knegare och kanske ultraloklat då, just mig?! Jo, det innebär att jag inte kan gå till jobbet, då jag inte längre har något jobb att gå till. Ty - inget "government", inget jobb. Så då blir det att sitta hemma och bara gissa vad som skall ske härnäst. Givetvis kommer det inte vara i all evighet, det skulle snarare kunna vara mellan en vecka eller två, bara för att komma tillbaks till totalt haveri där allas schema är hel uppknullade i ett litet hörn och lätt kaotisk vardag planterar sitt feta arsle mitt i brandvägen. Det skall i sådant fall bli intressant, på ett vis som är jävligt dåligt.

Men jag klarar mig ju. En vecka eller två, kan jag hantera.. men hur är det med alla de som inte ens fixar en normal vecka utan att balansera på bankruttens styva lina? Ja, det är där det intressanta kommer in. Det är många som jobbar där jag jobbar som planerar, och budgeterar för den icke garanterade övertiden, och utan den så fixar de inte armorteringen på huset, och på båten, och på sin coola jättedyra Mad Max Sand Rail, och sin Super Duty Pick Up Truck, och allt annat som de inte alls behöver, men som de skapat behov för och ignorerat den finansiella risk de försitter sig i - allt enligt ett modernt amerikanskt mönster där man inte behöver ta ansvar för sigsjälv. Där alla får vara med och leka, och no child is left behind.

Men det kanske inte alls blir så iallafall. Kanske "the government" räddar sigsjälvt, klappar sigsjälvt på axeln och menar på att det var i nödens/nådens ögonblick, ett riktigt Hollywood ögonblick där Indy snattar åt sig hatten innan en överdimensionerad stendörr krossar Indys lem, och berövar honom både på hatt och liv.

Den som lever får se. Och den som inte lever, får inte se.

Rendundans.

Jag som jobbar med test råkar ofta ut för det problem som vi kallar redundans. Folk vill testa sånt som inte generar statistiskt viktiga resultat, eller ännu hellre - testa sådant som redan är testat. Normalt sett så accepterar man detta, det är ju trots allt deras peng som betalar för mitt jobb, men det kommer ibland en gräns som bara får en att få helspel.

Men redundansen finns ju inte bara där. Jag tror att jag knäckte det enigma som www.barnmatsburken.se håller så kär. Istället för att skriva

Slaskmos

1-2 'slask' (alt 2dl slask)
vatten
ev bröstmjölk eller mjölkersättning
Koka under lock 5-10 minuter tills 'slask' är helt mjuk.
Häll av och spara kokvattnet. Mosa 'slask' och späd med kokvatten, bröstmjölk eller mjölkersättning till rätt konsistens. Servera gärna uppblandat med en klick smör eller en tsk rapsolja.

Ersätt ordet 'slask' med vadsomhelst ätbart och voila.. men det är klart man kan ju skriva det hela om och om och om igen, och blanda upp det med några få saker som inte passar mönstret så kanske ingen ser att det hela bara är en upprapning i total självklarhet. (Det är som när man studerade och tvingades att jobba med designstudenter, som tror att naturlagar enkom är rekommendationer, samt att de inte tycker att det självklara är så självklart. "The bloody obvious, 5poäng!")