onsdag 28 januari 2009

Civil olydnad

Ok, nu är jag civil. Det är en mycket underlig förändring. För jag har ju fortfarande de saker som jag har blivit indoktrinerad inuti. Jag var på en demonstration for media för någon vecka sedan, och en Överstelöjtnant kom upp till mig och det var assvårt att bete sig som en civil snubbe istället för att ta den enkla vägen att bara ställa sig i givakt och svara på direkt tilltal. Detta är ju ett beteende som man absolut inte trodde skulle vara kvar när man tagit av sig kängorna. Jaja, det är ju knappast något stort problem.

Liknande exempel fast annorlunda var när jag plockade upp min bil i Compton, Los Angeles, i helgen. Jag kommer ut till bilen och ser att det är skador på den, jag nämner det för kärringen som inte vill erkänna att skadorna är nya och ber mig skriva under pappret. När jag nekar så säger hon till mig att jag ska skriva på pappret på en gång. Jag som suttit på huk och kollat in skadorna, reser på mig och tittar på henne. Funderar vad i hela världen ger henne självförtroendet att beordra mig att göra någonting. Först och främst är hon civil så hon har ingen rank över mig. Sekundärt är att jag är civil vilket innebär att hon har absolut ingenting att säga till om alls. Jag funderar på om jag ska läxa upp henne eller bara låta henne vara, men jag säger att jag vill ha min militära representant. Hon ber mig följa henne utan ytterligare ord. Hon går inom securitaskontoret och ber dem ‘hålla ett öga på mig’, vilket innebar en 135 kilos kvinna som jag inser har maxfarten: väldigt långsam!

Militära representanten är inte tillgänglig men jag får snacka med kvinnans supervisor som inom kort går med på att betala för alla skador på min bil och ursäktar sin anställdas beteende. “Shes pregnant and its hot outside”, låter ursäkten. Jag säger att jag bara trodde att hon var fet och att jag inte tycker att hon ska vara så kaxig då det råder hög arbetslöshet och är man otrevlig så kanske man snabbt kan bli utbytt. Så nu ska jag finna den dyraste bilreparatören i staden och se till att det hamnar på deras nota. Det kostar att vara på min dåliga sida, för jag kan gå ‘the extra mile’ för att ge igen. Inga problem.

Så är det när man har med Armen att göra. Allt är givetvis inte såhär, men en hel del är. Om man är skyldig dem pengar tar de tillbaks det i nästa lönecheck, men om de är skyldig en pengar så kan det ta all tid i världen innan man ser de stålarna.

2 kommentarer:

Fredrik sa...

Tja.

Hur kommer det sig att du har effektförvarat kärran hos armen i Compton? Var det Bloods eller Creeps HQ du var hos?
Var skadorna skottskador efter att bilen använts vid så kallad "Köra förbi skjutning"?
Själv blev jag fotad av farbror blå idag när jag passerade en mobil fartkamera i västra götaland... jag som trodde östergötland var mest faschistiskt...
Hälsningar

Anonym sa...

Morsning.

Nja, se jga hade den har arbetsgivaren som var sa schysst att de betalar for ens flytt, bade till den helveteshalan som de vill att man ska bo i - och flytten darifran. Men de skeppar bara en biljavel sa langt och tydligen var LA langt nog enligt arbetsgivaren.

De har en lagerlokal dar i Compton, men jag sag inga uppenbara gangmedlemmar dar, fast jag cruisade ju inte heller i "2 miles per hour so everybody sees you".

Du, hang med mig och min yxbanjo upp till SOF 2010 sa ska du minnas hur faschistiskt Linkewich ar.