alla hjärtans vd

Två läger - vi har den standardiserade majoritetsståndpunkten där valentinesday, v-day, alla hjärtans dag är något gott, något fint, något bra. Sedan så har vi den alltväxande oppositionen som anser att kärlek är något som inte skall finnas färdigt i almanackan, då det bara bli påtvingat och kommersiellt. Tyvärr gillar medelsnittssvensken att bli åtsagd hur han skall agera, vad han skall köpa och varför. Får och tattare säger jag!

Det har blivit en dag då alla par ska bete sig överdrivet och tillgjort, som kille ska man köpa en present som normen bestämt för att visa sina känslor, fast han egentligen köper sig ett samvete för att relationen inte är vad den borde... samtidigt så tvingas alla singlar därute känna sig extra ensamma för att samhället utanför med våld trycker relationernas fuktiga skrev i deras ansikten???

Alla hjärtans borde ju vara för singlarna för helvete... är man i en relation så ska ju inte alla hjärtans behövas. I en bra relation ska man inte behöva en statligt avsatt dag for att visa uppskattning, det ska ju komma när det behövs istället... men singlarna skulle behöva en dag. Men för dessa individer visas ingen uppskattning! Noll. Men om dagen inte behövs för bra relationer, och dagen totalt ignorerar de utan någon som helst relation alls - genom uteslutningsmetoden lämnar de enbart de dåliga relationerna. För dessa erbjuder affärer villigt alternativ som är socialt accepterade och med lätthet kan massproduceras att mätta många tillverkade behov. Kvinnor (och män) blir tillsagda vad de skall vilja önska sig, och vad som rimligen kan förväntas denna dagen i form av en gåva. Otroligt spontant och personligt måste jag säga! I en bättre relation så kanske man skulle kunna få för sig att ha en bättre ide, som är personlig men det går emot schablonen av vad som är ok. I synnerhet då denna gåva kanske inte vill ges på alla hjärtans dag utan en dag som har betydelse för relationen i sig. Men saknas denna insikt så går det bra att gå på marknadens rekommendationer istället - då har man ju en konsum-relation.. noll personlighet, total avsaknad av vad som bör utgöra en relation.

Alla hjärtans är ett kommersiellt jippo vars försäljningsknep liknar Fonus-strategin och bygger enbart på att köpa sig skuldfri. Jag bespottar denna dags plats i samhället.. den behövs lika mycket som det statliga konstnärsstödet. Folk som blir betalda för att syssla med en hobby som de inte kan försörja sig på. Fast det måste vara en hobby som är statligt uppskattat, och har ingenting med en marknad att göra. Känns kommunistiskt!

Behöver man en dag där man visar sin käresta uppskattning, då förtjänar man fan inte någon. Och behöver vi en dag när kapitalistkulturen skall berätta for oss VAD vi skall köpa, NÄR vi ska köpa det, och TILL VEM vi ska köpa det. Nej fyfan, jag behöver inte det... det råkar vara så att jag kan tänka själv - jag vet, jag är omodern på det viset!!!

Så för den vilsna singeln så rekommenderar jag en aktiv inställning mot alla hjärtans dag. Visa ditt missnöje, beklaga dig... och ragga upp en stackars fältbiolog. Dessa söta små flickor står alldeles ensamma i sin anorak och luktar mossa, medans de är svältfödda på kärlek de med. Precis som du! Så ge dig ut 'and put the vd in valentines day'!