FOB-fritid

En del funderar vad man gör mitt i Irak när man inte rullar utanför taggtråden och gör tuffa uppdrag, eller om man inte packar om kontainers med utrustning, eller tar hand om sina fordon och/eller vapen, eller tränar. Ovannämnda tar ju mestadels av ens tid, men det finns givetvis tid mellan uppdrag, träning och det som är 'command maintainance'. Tid som löst kan kallas för fritid. Det är egentligen inte fritid för att man är alltid i stand by mode om man är infanteri. Andra soldater har lite tid att göra som de vill, eller om de gnäller mycket kan de få en 4dagars helg i Katar. Vi får naturligtvis inget sånt. Men det är klart att ibland gör man ju annat som att ringa hem, blogga, spela datorspel eller se på film. Det senare är helt klart den största tidsätaren.

Många tycker såklart att det är tidsslöseri att se på film när man skulle kunna göra så mycket mer nyttiga saker i livet. Jag har hört rykten av folk som tar distanskurser på obskyra universitet medan de är här och även om man inte är så präktig så kan man ju alltid utöka sitt ordförråd och intelligens genom att läsa böcker. Böcker är det lätt att få tag på här. Jänkare skickar flera ton böcker dagligen till soldater. Detta är en bra idé. Återigen så kan man göra mest nytta om man har ett "cush" POG-jobb där man har en rutin och vet vad som sker i ens liv. Med andra ord skall man inte vara infanteri, för det finns inget schema för "warfighters" - ja, det är vad de kallar oss. Först och främst kan man inte ägna sig åt universitetsstudier vid en OP. Vi hade en dator på 100 soldater och tillgången var minimal. (Var gång någon i Brigaden dör så stängs all utgående kommunikation av tills vidare). Så då kommer vi till att läsa böcker. Min förmåga att läsa och skriva gick ner till ett minimum i Mars månad. Det håller på att bli lite bättre, men det går i vågor. Posttraumatiskt Stressyndrom visar sig på bisarra sätt.

Så i slutändan är det filmer som blir den naturliga sociala sysselsättningen. Det hjälper ju att vi har den lokala marknaden som gör majoriteten av sin profit på att langa piratkopior från Baghdad till amerikanska soldater. Hmm, låt mig göra matematiken.. lägga $17.95 på en film som just kommit ut på DVD, eller lägga 2 kaptalistslotti på en film som är inspelad på biograf. Ju äldre film desto bättre kopia, samma pris. Eller så prutar man ner ett boxset till $20 och får hela Band of Brothers - DVDrip eller alla 10 säsongerna av Seinfeld. Eller 18 säsonger av the Simpsons. Och efter att man har sett vad det nu var man köpte så blir det typ plutonens egendom vilket innebär att det alltid finns nått man inte sett.

Det finns helt enkelt inget annat att göra här. Många gnäller när de är uttråkade, men uttråkad = säker. Jag kan helt enkelt inte gnälla av att vara uttråkad längre, inte så här långt in i min 'deployment'. Och det känns som att man inte lärt sig någonting om man gnäller boendes på en FOB. Man kan ju alltid äta något, gå till gymet, ta en dusch.. sånt som man inte haft nöjet eller privilegiet att kunna göra hela tiden i landet. Armén har lärt mig att vänta. Kan jag bara vänta 90 dagar till så ska detta bara vara en taskig dröm efter en dålig kebabpizza. Ett minne lika behagligt som det av Storpotäten (tack för det Staffan Westerberg).