Mitt första test. Dundersucce är kanske att ta i. Skitmycket skedde som ingen har sett innan, tydligen var det mycket snack om mitt test när jag satt i öknen och andra satt i kontorets trygga vrå. Inte bara var det 30 grader Celsius sådär i slutet på februari, utan problemen som jag fick uppleva var av den typen att när jag ringde min ‘lead' så svarade han ofta "Eh, figure it out..". Tryggt. Men samtidigt så fick jag allt lite props för att funambulera (figurativt, inte litterärt) och att vara kall när problemen hopade sig. Så över lag var det ok, och min insats var lite defensiv men helt ok om jag får säga det själv. Och eftersom det är min blogg så har ingen annan någonting att säga i min monolog.
Så, first one down. Jag lärde mig mycket. Nästa kommer att gå lika bra, och då vet jag vad jag sysslar med också. Hade givetvis hart kul att ha en ‘lead’ som verkligen hjälpte en, men tough love är motivationens moder.. eller nått sånt.. eller..? Samt att nästa test kanske inte kräver att jag hittar på egna regler och gör saker som andra, som jobbar här i flera år, inte ens har hört talas om.
Min enhet från Alaska är i startgroparna för att dra till Afghanistan. En del har redan farit dit, några av mina vänner är redan där. Känns underligt att sitta här, när de är där. Inte så underligt att jag vill byta plats med dem, men iallafall.. känns som att man borde se efter sina bröder lite. Men de far inte för att de vill, de far för att de måste. Oddsen säger ju att inte alla kommer att komma tillbaks heller, så man kan inte bara hålla kontakt med en lirare. För stryker han med, så har man ingen som kan ge en någon info.
När jag ser deployment datumet så kan jag räkna ut att jag missade stop-loss datumet med 28 dagar. 28 dagar. Hade mitt kontrakt sträckt sig en månad längre så hade jag farit till Afghanistan med dem. Då hade mitt kontrakt tvångsförlängts med 19-22 månader. Två av mina polare har kontrakt som gar ut i höst, då kommer de att bli förlängda den tiden de är i Agfanistan plus 3-4 månader efter att de kommit hem, och jag vet att de kommer få massor av skit om de inte förlänger sina kontrakt 'in country'. Men det gör de inte.
Så idag är jag nöjd över att jag inte behöver göra ännu en tour till ett land som blir allt våldsammare. "vem om min ena polare ‘sa upp sig som paratrooper', så de gav honom en massa skit och skickade honom till Afganistan som en 'mail clerk'. Trist jobb, men säkert. Samt att de har dagar då de inte jobbar. Sådan lyx vi inte hade i Irak.
4 kommentarer:
First things first... Snygg ny brun layout på bloggen! Ökenkänsla.
Intressant med testen. Trivs du generellt bättre med din nya situation än din gamla? Rackarns tur att du lyckades undkomma Afghanistan!
En tackar! Ar ganska nojd med!
Du undrar om jag gillar detta jobbet batter an jobbet som direct fire infantryman. Forst och framst sa ar det inte Armen, det ar plus. Sedan sa ar det ju ett ingenjorsjobb, det ar plus. Vi har ju aven lonefragan - plus. Bytt Alaska mot oken - plus.
Sanningen ar att jag just nu ar pa ett mellanjobb, men det ar ett bra mellanjobb. Omstandigheter tagna i atanke. Absolut att saker ar battre nu.
En gång i tiden jobbade du ju på studievägledningen; är det här jobbet bättre om man jämför med det också?
SVL var ju en sak. Det var bra, men det var aven en krycka. Det jobbet var bra for den tiden. Detta jobbet ar bra for denna tiden. Jag tror det iallafall. Jag tror att detta ar bra. Det kanns bra. Ganska bra.
Jag vet ju inte vad manga av mina sk vanner jobbar med. Jo, jga har en vag titel och ett varldskant foretagsnamn.. men vad gor de?! Men a andra sidan.. vad gor jag?!
Skicka en kommentar