Lördagen hade börjat lite krångligt minst sagt. Jag hade fallit offer för andra människors labililtet men det fanns inget utrymme for detta när jag Ross och AJ flög fram över sanden i en Toyota Tundra. Jag anser det vara ett mysterie och ett mirakel att vi nådde så långt ut på stranden utan incident. OK, att vi körde ut där när tidvattnet stod som högst, vilket innbar att vansinnestrafiken samlades pa en liten strip av lös sand. Mexiko är ett land som inte tror på regler. Underligt för de har regler. Inga skjutvapen kan man ha, vilket kanske gör saker och ting lite säkrare men den Mexikanska militären är alltid i närheten. Känns jättesäkert!
Så mitt ute i ingenstans, längs med den kalifornska golfen kom vi till vad som såg ut som en moderna version av ett ‘Oregon Trail Wagon Camp'. (Du vet när vagnarna gör en halvtaskig cirkel for att skydda sig mot rödskinnen) Fast nu med tält, campers och husvagnar. Majoriteten är mexican-amerikans, vilket gör att de kan laga skitbra mat av vad de kan få tag på lokalt. Själv hade jag ingen mat, inget tält. Vad jag hade var en sovsäck, solglasögon och en liter av den finaste kubanska rommen jag kunde förhandla mig till med mina kapitalistslotti. Livet var enkelt, jag försökte att inte oroa mig för något.
Jag måste säga att Mexiko är i sämre skick än vad jag förväntade mig. Jag trodde att vad jag skulle se var tredje-världen-ish, men det var inget -ish med det alls. Det är i riktigt kasst skick. Jag förstår att de vill skutta över staketet in i Amerika där de kan få bistånd och bidrag utan bevis på medborgarskap. Och nog vet de hur man tar betalt, allt från att få lite luft i däcken till att knalla in på en toalett kostar Rugerand. Det skämtas mycket om hur mexikaner plockar frukt, tar hand om trädgårdar eller städar i sin nya tillflykt USA, men jag ser det som en relativ ekonomisk fråga. Vårt västerlänska leverne ger oss en massa sjukdomar, skör benstomme och dålig karma. Dessa människor lever helt enkelt enklare. Inte för att de har ett val, det bara är så.
Vi åt inte som kungar, vi levde enkelt i våra egna ögon enligt den fördelningspolitik som fungerar efter vårt inlärda beteende. Det är skönt att leva enkelt, men det är klart att var gång man måste nyttja en mexikansk toalett ger ens västerländska leverne en dåligt samvete och man känner sig lätt skändad, och önskar sig en stelkrampspruta omgående. Utedasset på morfars stuga på söderåsen är ju en våt dröm i jämförelse den banos som jag tvingade migsjälv att nyttja efter 6 räktacos och ett par XX. (Man tycker att det är underligt att den lokala dieten inte har skyndat på utveckligen av sanitära anläggningar. Jag antar att de har eliminerat all bakteriefobi, eller så handhar evolutionsteorin den biten.)
Vi stannade bara ett dygn. Men det var ett bra dygn. På hemvägen stannade vi i San Luis och käkade stuvad get, något som vi på jobbet numera refererar till som ‘goat soda’. Get är bra. I mexiko drar de inte i boskapen en massa antibiotika, hormoner, steorider och annat gott som saboterar inuti människokroppen. Det finns massor av anledningar att bli vegetarian i USA. Eller så passar man på när man kan få obehandlat kött i Mexiko. Jag tror inte att se slösar pesos på att behandla sina kreatur med en massa artificiell skit. Jag ser frame mot nästa mål som består av lika delar get och för min kropp obekant bakterieflora. Man måste utmana kroppen ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar